Den amerikanska presidentens strategi att misskreditera och underminera media fortsätter efter två år vid makten.
-Vi kan få en liknande typ av utvecklingen här i Sverige som i USA där människor inte tror på nyhetsrapporteringen, säger Bengt Johansson, professor och medieforskare vid Göteborgs Universitet i en intervju i P4 Extra.
När Donald Trump valdes till USA:s president den 20 januari 2017 började den mediala häxjakten. Trumps mediestrategi, att spä på journalistföraktet genom uttalanden som “journalister är bland de mest oärliga människorna på jorden”, består efter två år.
Journalistiken i ett öppet samhälle grundar sig på att den är objektiv och oberoende, fri från regering och riksdag, med medborgarna som uppdragsgivare. Vad sker då när det politiska etablissemanget inte längre spelar efter de demokratiska spelreglerna utan lögner, desinformation och trakasserier tar över medias dagordning?
Trump driver klick
-Trump är skicklig på att nyttja medielogiken och är den första totalt medialiserade politikern. Konflikten ligger i att journalisterna vet att allt Trumps säger blir rubriker och genererar klick som media tjänar pengar på. Visst avgör journalisterna vad som är relevant men allt Trump gör och säger driver nyheter, säger Bengt Johansson.
Trump kastar ut dimridåer genom uppseendeväckande beteende eller med sina dagliga tweetbomber, som i sin tur triggar igång ett rapporterande som överskuggar sakinnehållet. Senast under G20-mötet första dag i Buenos Aires kastar Trump öronsnäckan på golvet eftersom han anser direktöversättning vara undermålig. Ett beteende som ska rapporteras men som också stjäl utrymme som borde läggas på den officiella agendan: handelsreformer och klimatförändringar.
-Det är en kamp om verklighetsbeskrivningen, fortsätter Bengt Johansson. Trumps mediestrategi är attackerande istället för att bygga på långsiktiga relationer med journalister för att ha nytta av dem när det senare blåser.
Förtroende för media sjunker i Sverige
Svenskens syn på media är kluven där å ena sidan 80 procent bedömer nyheterna som tillförlitliga och å andra sidan 70 procent anser att journalister vinklar nyheterna. Enligt SOM-institutets undersökning ”Nyhetsintresse och medieattityder” från 2017, skiljer vi oss från USA då vi överlag har ett högt förtroende för media. Samtidigt visas ett resultat av att journalister också uppfattas av svenskarna som partiska och att nyhetsbevakningen är förenklad och ytlig.
Att förtroende har sjunkit bland svenskarna kan bero på flera faktorer. Specifikt nämns en allmän förtroendekris för svenska medier, men det finns betydande skillnader mellan olika samhällsgrupper. Framför allt visar undersökningen att det är de unga i Sverige som har tappat förtroende i högre grad än de äldre och inte längre anser att nyhetsmedierna är lika tillförlitliga. Likaså om man tittar på de partisympatisörer som står klart till höger så anser de att journalister ofta vinklar nyheter efter sina egna personliga åsikter.
Författarna av SOM-rapporten, Ulrika Andersson och Jakob Ahlbom uttrycker det:
Givet den professionella journalistikens anspråk på opartiskhet, är människors uppfattning i frågan bekymmersam.
Trump är ett hot mot demokratin
Trumps försök att underminera nyhetsmedierna kan få framtida konsekvenser för den tredje statsmakten, alltså pressen. Maktbalansen mellan journalister och styrande politiker förskjuts om förtroende för journalister fortsätter att sjunka ytterligare. Bengt Johansson säger:
-Börjar människor att inte tro på nyheter så kan vi vandra samma väg som i USA där förtroendet är ganska lågt för vissa elitmedier och då finns en grogrund för att börja ifrågasätta medier och journalister. Detta är inte bra för demokratin. Grunden för yttrandefrihet och för en hållbar demokrati är att vi kan enas om vissa gemensamma verklighetsbilder.
Sandra Björling