Om du anmäler ditt intresse nu för en kolonilott så kan väntan bli flera år. Det står nämligen cirka 10 000 personer i kö.
– Vi vill att kommunerna ska bygga fler områden. Det viktigt att främja för att olika människor ska ha möjlighet till att odla, säger Ulrica Otterling, Generalsekreterare på Koloniträdgårdsförbudet.
I Stockholm finns det 229 koloniföreningar och 7000 kolonilotter där det just nu råder full aktivitet.
-Det är ett stort intresse för kolonistugorna innanför tullarna, men kötiden är cirka 20 år. Utanför stan är kön betydligt kortare. Cirka två till fem års beroende på vilken typ man vill ha. Lättast är att få en odlingslott, berättar Ulrica Otterling vidare.
Det finns tre olika typer av kolonilotter. Dom mest populära är trädgårdarna med egen stuga. Men det är olika regler som gäller. I vissa får ägaren bo och sova i under sommarsäsongen. Andra är enbart så kallade dagstugor där reglerna endast tillåter vistelse under dagen. Stugorna är mellan 15 och 30 kvadratmeter. Den tredje typen är odlingslotter, en trädgård utan stuga där man enbart odlar.
Så anmäler du dig till en kolonilott
Det finns så kallade intresselistor som utgör underlaget för att få bli en kolonist. Kötiden är en tung del i att få köpa en kolonilott. Men inte den enda faktorn. Det är respektive förening som beslutar vem som får köpa och då spelar även andra delar in.
– Har du gedigen kunskap inom odling eller är trädgårdsmästare så kan det vara något en förening tycker kan bidra till övriga medlemmar. Man är ute efter en bra mix i sitt område. Lika så kan ambitionen vara att föryngra ett område och då väljer föreningen kanske barnfamiljer. En viktig aspekt är att föra vidare odlingsintresset till yngre generationer, säger Ulrica Ottering.
Prislappen varierar
I Stockholms kommun gäller inte marknadspriser. Det finns istället ett värderingssystem som gör att prislappen hamnar mellan 125 000 till 250 000kronor. Koloniföreningen gör en värdering av stugan och tomten.
Odlingslotter utan stuga kostar ingenting. Istället utgår en arrendeavgift som betalas per år. Det kan tillkomma en kostnad för att överta trädgårdsverktyg från den förre ägaren.
– I vissa kommuner säljs stugor på öppen budgivning och då kan en trädgård med stuga kosta mellan en och två miljoner, säger Ulrica Otterling.
Naturen ger positiva hälsoeffekter
Att vara ute i naturen och påta i en trädgård har bevisligen många positiva effekter. Det finns flera terapeutiska trädgårdar runt om i landet. Rehabilitering i kombination med att vistas och arbeta i en trädgård gör att människor tillfrisknar från till exempel stressrelaterade sjukdomar. Likaså blir det allt vanligare att man anlägger trädgårdar vid äldreboenden.
– Vi har märkt ett ökat intresse nu under coronan. Folk är hemma mycket och har ett behov av att komma ut till sina trädgårdar och sticka fingrarna i jorden nu när tiderna är lite mer oroliga. Vi har sett att många som har möjlighet pusslar med sina arbetstider när dom jobbar hemifrån. De prioriterar att jobba lite längre på kvällarna för att kunna komma till koloniområdena på dagarna. Det är positivt för folkhälsan, säger Ulrica Otterling
Förespråkar utbyggnad av kolonilotter
En viktig uppgift för Koloniträdgårdsförbundet är att påverka kommunerna att anlägga nya koloniområden och förhindra nedläggning av befintliga. Det finns för få koloniområden i Stockholm. Det står cirka 10 000 i kö på att bli kolonist. Det är nästan dubbelt så många i kö som det idag finns stugor.
– Det är positivt för själen att vara ute i naturen och skapa. Det är också därför vi är så måna om att Stockholm fortsätter att bygga koloniområden. Vi vill att kommunerna ska bygga fler områden och som dessutom ska säljas enligt värderingssystemet. Det viktigt att främja för att olika människor ska ha möjlighet till att odla, avslutar Ulrica Otterling.
Text: Anneli Bramberg Foto: Holger Ellgaard
Kolonilottens historia
Industrialismen tog fart i Sverige på 1880-talet. Det var långa arbetsdagar och de bostäder som fanns var ofta undermåliga, slitna, trånga och dragiga. Anna Lindhagen, sjuksköterska, var en av de som såg hur industriarbetarna och deras familjer hade det. Hon ville att arbetarna och deras familjer skulle få tillgång till en kolonilott där barnen kunde leka och vistas i friska luften, där familjerna kunde odla sin mat och få ett nytt socialt sammanhang. Till en början kallades de små husen för lusthus.
