En politiker som inte räds att säga vad han tycker och som aldrig accepterar orättvisor mot de svaga – det karaktäriserar Gustaf Lantz politiska gärning. Från barndomshemmet i Uppsala till det politiska arbetet i landets högst beslutande organ har Gustaf arbetat med att hjälpa människor. Det har inneburit en enorm tillfredsställelse – men också en enorm frustration när samhället inte räcker till.
– Det tog man med sig in i politiken, säger Gustaf Lantz, 39 år, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
Gustaf Lantz växte upp i Gränby i Uppsala. Ett intresse för politik har alltid funnits.
– Det kommer hemifrån. Mina föräldrar pratade politik. Pappa och mamma har en kyrklig bakgrund och de var med om att försöka reformera kyrkan i en mer progressiv riktning på 1960- och 70-talet.
En kyrklig uppväxt
Pappa Göran är professor emeritus i vårdetik på en delad tjänst vid Uppsala universitet och på Ersta Sköndal högskola. Mamma Margareta arbetade för Lutherhjälpen och var tidigare chef för Arbetarrörelsens internationella centrum, idag Olof Palmes internationella centrum. Föräldrarnas politiska engagemang kretsade kring frågor om ekumenik och befrielseteologi, men också utrikesfrågor som bistånd, internationell solidaritet och Sydafrikafrågan.
Från slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet svepte den tredje demokratiseringsvågen över Latinamerika. Demokratifrågan betyder mycket för Gustaf politiskt. Göran och Margareta engagerade sig särskilt i demokratiseringen av Chile vilket gav upphov till att många internationella gäster kom på besök hemma hos familjen Lantz. Den socialdemokratiske politikern Ricardo Lagos, som var president i Chile mellan 2000 och 2006, sov på vardagsrumssoffan hemma i Gränby. Gustafs andranamn Oscar kommer från den salvadoranske ärkebiskopen Óscar Romero som blev mördad på grund av sitt engagemang för förtryckta och fattiga.
– Man präglas mycket av sina föräldrar och sin uppväxt, exakt hur mycket som kommer från respektive kärl är alltid svårt att säga. Det finns många händelser som formar en människas drivkrafter, säger Gustaf.
Vägen till en juridiken
Efter gymnasiet siktade Gustaf först på att bli lärare, men efter ett besök på en rättegång upptäckte han juridiken. Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv åtalades hösten 1999 vid Linköpings tingsrätt för morden på poliserna Olle Borén och Robert Karlström i Malexandermorden. Gustaf och hans kompisgäng var åhörare i säkerhetssalen på Stockholms tingsrätt och följde rättegången på plats
– Vi var där. Det var väldigt spännande. Jag blev fascinerad av rättegångssituationen.
Efter inledande lärarstudier i nationalekonomi valde han att söka sig vidare till juristprogrammet – och kom in.
– Det är inte konstigare än så egentligen.
Efter studierna fick Gustaf jobb som jurist på Hyresgästföreningen.
– Man kom i kontakt med människor som hade det väldigt svårt. Man såg hur beslut träffade människor direkt och vilka konsekvenser det fick. Det här var ju när Reinfeldtregeringen nöp åt bidragssystemen ganska hårt, när folk blev utförsäkrade, och ibland tog det tid att betala ut ersättning från försäkringskassan, säger Gustaf.
Arbetet på Hyresgästföreningen ser Gustaf som en förlängning av sitt politiska engagemang – en praktisk politisk handling. Särskilt nämner han valet att inte arbeta för företag, utan att han medvetet väljer att jobba med människor som är i behov av hjälp. För Gustaf ger det en enorm tillfredsställelse att hjälpa andra människor, men det ger också upphov till ilska och energi.
– Det tog man med sig in i politiken, säger Gustaf.
Som när en fågel börjar flyga. När tog du dina första politiska vingslag?
– Jag ser det som jag flugit hela tiden. Spelar ingen nivå var jag varit någonstans.
– Att vara del av en folkrörelse är att flyga för mig, säger Gustaf stolt.
I samtalet rör vi oss mot hur det är att arbeta som riksdagsledamot.
Det svenska hyresskyddet
En fråga som Gustaf särskilt brinner för är frågan om besittningsskydd vid brand. Den svenska lagstiftningen – med ett starkt socialt skydd för hyresgäster – gör det svårt för hyresvärdar att på måfå säga upp folk. Med dagens lagstiftning upphör ett hyresavtal om en lägenhet blir totalförstörd. Hyresvärden är varken skyldig att ordna ett annat boende eller erbjuda hyresgästen att flytta tillbaka till lägenheten när den återställts i sitt ursprungliga skick. En skyldighet som i andra fall är mycket omfattande för hyresvärden. Gustaf minns när de sociala konsekvenserna var som störst.
– Man privatiserade mycket. Det var mycket bostadsrättsföreningar som hade bildats, och om man inte vill vara med, så blev man resthyresgäst. Då fick man rapporter om att när det brann i Stockholm så ville man inte låta den sista hyresgästen bo kvar.
– Man passade på, och det gjorde mig förbannad, säger Gustaf.
Den politiska kraften i frågan letade sig hela vägen till Rosenbad där en särskild utredare fick i uppdrag att utreda frågan för regeringens räkning. Justitierådet Bertil Bengtsson lämnade i maj 2018 fram sitt betänkande.
– Nu finns det ett färdigt förslag. Det har varit en lång process, men det har gett resultat. Nu får vi hoppas att det går ända in i mål, säger Gustaf.
Besök i SVT:s Veckans brott
I samtalet rör vi oss vidare mot uppdraget som ledamot av justitieutskottet där Gustaf är ansvarig för socialdemokraternas straffrättspolitik. I den rollen gjorde Gustaf ett uppmärksammat framträdande i SVT:s ”Veckans brott” i februari 2020. I inslaget menar Gustaf att fritidsgårdar inte ska vara en grogrund för att unga ska kastas in i grov kriminalitet.
– Jag nattvandrade i en stadsdel. Man kommer in och ser att det bara är grabbar, sexistiskt, våldsförhärligande, drogförhärligande. Personalen stod i ett annat rum.
– Forskningen visar att fritidsgårdar inte är en bra motkraft mot kriminalitet. Stockholmspolisen menar att fritidsgårdar är en rekryteringsbas för organiserad brottslighet.
– Vi lägger pengar på det offentliga som stärker en kriminell identitet. Man måste hantera det och prata om det om man ska hantera det. Fritidsgårdar ska vara en motkraft.
Inslaget väckte mycket uppmärksamhet.
– Jag blev lite förvånad över de starka reaktionerna. Det finns många som håller med och är tysta, säger Gustaf.
Hårt debattklimat
Det är inte bara starka reaktioner som sätter agendan för debattklimatet. Gustaf ser att frågan om bakgrund och samhällsklass numera tar plats i den politiska debatten.
– Jag känner igen det där med Stefan Löfven. ”Han är svetsare”, ”han pratar dålig engelska”. Men han pratar ju faktiskt bättre engelska än de flesta.
– Sånt där tycker jag är vedervärdigt, när man attackerar någon, inte för vad de säger, utan för var de kommer ifrån, fortsätter Gustaf.
Gustaf ser ett samband med statsministern Olof Palmes gärning som politiker. Trots sitt uppdrag som ledare för arbetarrörelsen så växte han upp i Djursholm och hade en universitetsutbildning.
– Många fackliga känner stolthet med Olof Palme, och han var ju inte arbetare. Egentligen handlar det inte så mycket om vad man har för utbildning. Det handlar om vilken inställning man har till människor.
– Man kan inte springa och se ner på någon annan. Man kan inte tro att man är bättre eller sämre än någon annan. Jag hoppas att folk uppfattar mig som sådan, att folk verkligen tänker att det inte finns något mellan oss när vi pratar politik, avslutar Gustaf.
Text: Viktor Olofsson Bild: Mattias Vepsä
