De arkeologiska utgrävningarna vid Slussen som pågått sedan 2013 fortsätter locka besökare. Varje onsdag arrangerar Stadsmuseet en guidad vandring i området. Fakta om utgrävningarna och fynden blandas med skrönor som att rökning i vissa ordinära fall lönar sig och varför åskan inte kan slå ned i tält som är impregnerade med sälfett.
Till dagens vandring har ett femtontal personer samlats. Det blåser en hel del. Ljudet från byggmaskinerna i Slussenområdet är som en melodi som växer sig starkare och starkare. Utgrävningarna av Slussenområdet har pågått sedan 2013 och sker samtidigt som byggprojektet ”nya Slussen” fortsätter.
Jessica Aronsson, museipedagog på Medeltidsmuseet, guidar dagens vandring. Hon utbildade sig till arkeolog vid Stockholms Universitet, men rötterna har hon i Göteborg. Förutom arbetet som museipedagog guidar hon stadsvandringar i Slussenområdet arrangerade av Stadsmuseet. Hon vinkar till gruppen av människor att komma närmare så de ska höra bättre.
– Hela Slussenområdet är ett fornlämningsområde. I Sverige är alla fornlämningar skyddade av Kulturmiljölagen. Vid bygge på eller vid ett sådant område måste först en arkeologisk undersökning ske, berättar Jessica.
De arkeologiska utgrävningarna är inte färdiga utan beräknas fortsätta till 2023.
Gamla lager av mänsklig aktivitet ligger kvar när nya hus och gator byggts ovanpå äldre lämningar. Jordlager för jordlager ska gås igenom där alla lager bär på en historia. Genom att titta på innehållet kan man räkna ut ålder och vad som hänt på platsen.
Silvermynt i husgrunden ger information om byggår
– När man byggde hus lade man ofta ett silvermynt i grunden till huset. Det var till för att bringa huset lycka. Vid utgrävningarna har mynten gett värdefull information om husens byggnadsår, säger Jessica.
Det finns så gamla fynd som från Vikingatiden. Ett av dem är två grönvita glaskulor som upptäcktes under Södermalmstorg.
– Det är de enda som hittats i hela världen. Arkeologerna döpte dem till Bajenpärlorna på grund av att det är Hammarbys färger, säger Jessica.
Många hantverkare i området
Redan på 1300-talet bosatte sig olika hantverkare vid Slussen och inte direkt inne i staden. Vid utgrävningarna har man funnit rester av exempelvis smedjor. Smederna använde stora ugnar med öppen eld i sitt arbete och de flesta husen var av trä. Säkert var det av värde att de inte låg mitt i staden med tanke på brandrisken.
Tranbodar från 1500-talet
Tranbodarna, eller sälbodarna, hittades när man tog bort lastkajen vid den södra delen av Stadsgårdsområdet. Dåtidens strandlinje gick vid foten av Katarinaberget. Tranet bestod av späck från sälar som saltades, lades i trätunnor och sedan kokades till tranolja/tranfett. Det gjordes ända fram till mitten av 1600-talet. Stanken från kokerierna gjorde att man placerade tranbodarna utanför staden. De var långsmala med kokdelen på land och resten av byggnaden på pålar ut i Saltsjön. Tranoljan användes i oljelampor, som smörjmedel och tranfettet som impregnering.
– Det sägs att man valde späcket från sälarna av en orsak. Fettet användes bland annat för att impregnera tält. Tanken var att om man använde tranfett kunde inte åskan slå ner i tältet och starta en brand, då sälarna ju inte blev träffade av åskan. Vi kan konstatera att de tänkte något annorlunda på den tiden, säger Jessica och ler.
Ovanliga kritpipor från Amsterdam
I början av 1600-talet började tobaken importeras till Sverige. I början var rökning bara för de rika. Den röktes i kritpipor av kritlera.
Piporna har sitt ursprung i England där de var mycket populära. En del av piporna har motivet av ett manshuvud och en fisk. Motivet sägs avbilda Jona som blir uppslukad av en val (omnämns i Bibeln). Dessa pipor kallas för Jona-pipor.
– Pipan kallas ibland även för Sir Walter Raleigh-pipa. Det sägs att han var en inbiten piprökare som när han vid ett besök i Virginia i USA, föll i ett kärr och slukades av en krokodil. Skrönan säger att krokodilen spottade ut honom igen då han var så inpyrd av tobaksrök och smakade så illa. Ett rätt unikt fall där rökning faktiskt lönade sig, skrattar Jessica.
De kritpipor man hittat vid Slussen är mycket ovanliga då de inte är brittiska utan kommer från Amsterdam. De visade sig vara tillverkade av pipmakare som alla var verksamma i Amsterdam under 1630-talet. En teori är att pipornas ägare var holländare som bosatt sig i Stockholm. Fynden av kritpiporna gjordes 2013-2014.
Bebyggelsen på Södermalm
Tidigare har man trott att bebyggelsen på Södermalm bestått av trähus och hantverkslokaler. De fynd som gjorts visar även på en högre ståndsmiljö. Exempel på det är fynd av exklusivt fönsterglas.
Endast kungen och rika handelsmän hade glasfönster. Spår av tegelhus visar också på att det bodde rika handelsmän här.
2015 gjordes ett fynd från 1300-talet vid Södermalmstorg. Det är ett handfat i brons, grönärgat efter att ha utsatts för väder och vind.
Maten åts i huvudsak med händerna och det var endast de i samhällets högre skikt som tvättade sina händer under måltiden. Först långt in på 1500-talet började man använda gafflar.
– Hansans gemensamma handel vid Östersjön var säkert en bidragande orsak till att handelsmännen inte endast bodde i staden utan även på Södermalm med sin närhet till hamnen, säger Jessica.
Handelsverksamheten blomstrade
Vid Slussenområdet har man hittat rester av vadmal. Det är ett tjockt tyg av ylle som användes bland annat till kläder. För att visa ursprunget på kläderna märktes de med en klädesplomb av bly. Ungefär som dagens märkeskläder. Man har hittat klädesplomber med bland annat det Hamburgska märket som visar på att tyget kom från Tyskland.
Inmurade ägg
Vi utgrävningarna har man även hittat ugnar. De användes till att värma upp husen och för att baka i. Inmurat i en av ugnarna hittade man skal från hela fågelägg. Det kan ha varit ägg från hönor eller gäss.
– Man vet inte varför äggen var inmurade i ugnen. Det finns skrönor och historier från att murare i Polen och Estland brukade göra ett utrymme där de lämnade en liten lucka kvar. I utrymmet lade man okläckta fågelägg. Om man fick bra betalt tog man ut äggen och murade igen hålet. Fick man dock inte bra betalt lät man äggen ligga kvar och lämnade hålet öppet. Man kan tänka sig stanken av de ruttnande äggen, säger Jessica.
Ombyggnad om 100 år igen
Ungefär vart hundrade år sedan Drottning Kristinas sluss byggdes på 1600-talet har Slussen byggts om och fått nya trafiklösningar. Nu är vi mitt i den senaste ombyggnationen och om 100 år är det kanske dags igen.
Fakta:
Hansan
Hansan eller Hanseförbundet var ett handelsmonopolförbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet idkade gemensam handel vid Nord- och Östersjön och som skyddade sin handel mot konkurrens.
I det nuvarande Sverige var Visby, Kalmar, Stockholm och Nyköping knutna till Hansaförbundet. Hansans betydelse upphörde under 1600-talet, då världshandeln, som en följd av de geografiska upptäckterna, tog andra vägar.
Källa: Wikipedia
Martina de Freitas
