Platsen där man sätter ungdomarnas behov främst

På Vasastans fritidsgård har ungdomar över hela Stockholm möjligheten att hänga med kompisar, spela pingis eller bara kunna samtala med någon i lugn och ro. Trots det står det ingenting i lagboken om att det ska finnas överhuvudtaget. Flera kommunala fritidsgårdar runt om i Sverige har blivit tvungna att stänga ner på grund av att kommunerna inte har haft råd. Det vill fritidspedagogen Sabbi se en ändring på.

– Jag är hela tiden orolig för man inte vet vad som kommer hända med verksamheten, säger Sabbi.

Det som i folkmun kallas för ”UG”, som är en förkortning för ungdomsgården, är en plats för ungdomar där man helt enkelt får vara sig själv och inte behöva bry sig om olika tonårsproblem som påtryckningar över alkohol och droger eller ångest över att inte vara tillräckligt populär. Vasastans fritidsgård har som mål att de ungdomar som kommer hit ska få kunna uttrycka sig i det de verkligen tycker om. De har bland annat samarbeten med olika idrottsklubbar och teaterföreningar där de kan lotsa vidare ungdomar som vill hålla på med det på sin fritid. Planeringar av biobesök, utflykter och andra aktiviteter är också en stor del av deras verksamhet.

”Här har alla det lugnt och trevligt”

Den smala gången som leder till fritidsgården är täckt utav olika avspärrningar. Matteusskolans fotbollsplan strax intill ingången håller på att renoveras. Man kan höra hur regnet piskar på en grå presenning som agerar skydd åt metallbarriären. Vinterkylan börjar inte bara närma sig, den har redan sparkat in dörren och klivit in med stormsteg över Vasastans gator.

Efter att ha öppnat de två lite halvfläckiga glasdörrarna möts man av det första rummet där det står tre bord utplacerade och längst in i hörnet går det att se en avlång mörkgrön soffa där två tjejer sitter med båda ögonen klistrade på deras mobil-displayer. Till höger står det några i personalen och håller på att bre mackor. I det andra och det lite mer populära rummet hittar man ett Playstation 4, biljardbord och ett pingisbord. Strax bakom biljardbordet går det att se en dörr där UG har sin studio med mixerbord och högtalare. Vid pingisbordet kombineras modern rapmusik med ett tjafs från en grupp killar som alla vill åt sladden till högtalaren.

– Mannen du har spelat tre låtar, det är min tur nu!

Vid ett av borden sitter tre besökare och en från personalen och spelar kort. En av ungdomarna riktar sin blick mot mig och lägger varsamt ned sin korthand.

– Hej, jag heter Simon. Jag sitter här och spelar kort, säger han med ett brett leende.

Simon är 14 år och berättar att han är på UG några dagar i veckan för att umgås med sina kompisar och kunna syssla med några roliga lekar. Att inte bara tänka på skolan hela tiden är viktigt också.

– Här har alla det lugnt och trevligt. Det är jättekul att spela en massa spel eller pingis. Här känner de flesta varandra också vilket är kul.

”Jag tycker absolut att det ska vara en lag på att ha fritidsgårdar”

Strax bakom läskkylen befinner sig köket där doften av äppelpaj har spridit sig runt hela lokalen. Ut från köket kommer Sabbi som välkomnar mig med ett varmt leende och föreslår att vi går in på deras kontor.

Regnet fortsätter att smattra på fönsterrutan och tittar man ut är den enda ljuskällan en röd Ica Supermarket-skylt. I kontoret står det två stycken bruna lådor med diverse julprydnader i och på skrivbordet ligger det papper lite utspritt. Sabbi flyttar på lådorna och slår sig ner på en av stolarna.

I nio år har hon jobbat på UG men man får gå ända tillbaka till 2001 för att hitta hennes första anställning på en ungdomsgård.

– Jag har även jobbat som handbollstränare och på idrottsförvaltningen. Men jag föredrar att jobba med ungdomar än med vuxna. Det bästa med det här jobbet är att det är så himla givande. Att känna att man har en viktig roll för barnen som ofta kommer hit, det betyder så otroligt mycket.

Sabbi berättar att den respons de i personalen får från ungdomarna som är på plats är oftast väldigt bra och hon nämner även att besökarantalet för UG ständigt växer och att så sent som helgen innan hade de upp mot 90 besökare. Trots den positiva inställningen till UG förklarar hon att det fortfarande är ett väldigt vanligt fenomen att ungdomsgårdar måste lägga ner sin verksamhet på grund av att kommunerna måste spara pengar. År 2006 fanns det totalt 1349 fritidsgårdar runt om i Sverige. Fyra år senare hade antalet minskat till 1109 och Sabbi menar att det inte ser ut att gå år rätt håll i framtiden heller.

– Framför allt blir det extra problematiskt när det blir ett maktskifte i Sverige där det kommer nya politiker med en annan syn på det hela. Jag tycker absolut det ska vara en lag på att ha fritidsgårdar och att kommunen ska kunna hjälpa till mer. Det är en perfekt träffpunkt och en möjlighet att tillbringa sin tid här istället för att härja runt på stan och göra dumma saker.

image1.jpeg

”Om du försöker tvinga i dina åsikter till ungdomen har du misslyckats”

Sabbi lyfter fram det som enligt henne är en av de främsta anledningarna till att ungdomsgårdar är så viktiga vilket är konsten att kunna bygga relationer till de som går till gården ofta samt att vägleda varje individ och kunna se den personens olika behov.

– Om det är någon som tycker om att göra musik ska vi se till att man får möjlighet till det eller om det är någon som gillar teater ska den individen få uttrycka sig genom en pjäs eller liknande. Alla som kommer hit har varierande bakgrunder med olika behov och där ska vi i personalen hjälpa så mycket vi bara kan, framför allt när man är tonåring då ens personlighet och intressen börjar formas allt mer. Om du försöker tvinga i dina åsikter till ungdomen har du misslyckats.

Sabbi avslutar samtalet med att nämna hur stort ansvar man har som fritidsledare samt den stora vikten i att kunna prata med ungdomar men även att vara en väldigt god lyssnare där tålamod och fingertoppskänsla är nyckelord.

– Det viktigaste är att man ska vara närvarande. Om jag vet att jag har lyckats få en ungdom på bättre tankebanor genom ett enda samtal räcker det för mig. Att se så många som kommer tillbaka hit är ett kvitto på att man har gjort ett bra jobb.

Fakta om Vasastans fritidsgård:

Öppen för den som har börjat årskurs 7 tills man har fyllt 18.

Öppettider:

Måndag 19.00 – 22.00

Tisdag 19.00 – 22.00 Onsdag: stängt Torsdag: 19.00 – 22.00 Fredag och lördag 19.00 – 23.30 Söndag 18.00 – 21.00

Stängt under sommaren.

Adress: Vanadisvägen 14 bredvid Matteusskolan.

 

Alfred Skillemar

Läs mer