Det blev ännu ett fint uppdrag för Håkan Juholt. I dag är han Sveriges ambassadör i Sydafrika, landet han engagerade sig för redan som 14-åring. Den stora motgången när han fick avgå som partiledare finns med honom fortfarande, men han har gått vidare och nu är han på plats i Pretoria.
– Livet blir mer spännande om man säger ja, konstaterar Håkan Juholt.
I maj blev han kontaktad av Utrikesdepartementet, de undrade hur han skulle ställa sig till att bli ambassadör i Sydafrika och representera Botswana, Namibia och Lesotho. Han berättar att han alltid fått frågan om nya uppdrag och att han inte själv strävat efter dem direkt. För Håkan Juholt 58 år var planen istället att under våren 2020 be om den möjliga förlängningen om två år som ambassadör i Island. Han var nöjd och trivdes i landet. Det skulle bli hans sista offentliga uppdrag.
Känslan av att vara en frihetstörstande rebell hade börjat infinna sig. Planen var att öppna ett litet hotell vid kusten norr om Alicante. Han tänkte lämna kostymen, offentligheten och den fulltecknade kalendern. Efter 23 år i fullmäktige som kommunalpolitiker och 23 år i riksdagen, ordförande i socialdemokratiska partiet och ambassadör i Island började han drömma om något annat.
– Nu tänkte jag jobba för mig själv med solhatten på. Det var jag inställd på, så skulle det bli, berättar Håkan Juholt över telefonen från residenset i Pretoria. Småländskan vittnar om hans bakgrund och att alla år i Stockholm inte ändrat på den.
Han har alltid varit nöjd och trotts detta går det som en röd tråd i hans liv att nya uppdrag har tagit honom vidare.
– Jag hade det bra när jag 1980 fick leda lokalredaktionen av Östra Småland i Högsby. Det kunde inte vara bättre.
Politiskt engagemang fanns länge i lokalpolitiken innan han tillslut kandiderade till riksdagen för Oskarshamn. Han blev vald men berättar hur bortkommen han kände sig när han kom till Stockholm. Han satt där i riksdagen och tittade ut över läktaren.
– Vad fan gör jag här och varför. Men jag kom in i det. Jag blev socialdemokraternas talesperson i försvarsfrågor 2010 och då tänkte jag att det här är det roligaste, nu är jag i mål.
Att han sedan blev vald till partiordförande i socialdemokraterna är väl känt. Men det som började som en stor seger 2011 vändes så småningom till en av Håkan Juholts största motgångar. I tio månader var han partiledare och avgick mitt i ett mediedrev. Idag ser han att han skulle inväntat en ny kongress och låtit dem avgöra.
– Hur hade politiken blivit om jag hade varit kvar? Hur hade det sett ut i Sverige idag? Det funderar jag på varje dag. Det var mer än 1 000 dagar kvar. Jag förbannar mig att jag inte var hårdare. Jag var vald av kongressen och de kan också välja bort mig. Jag kunde ha sagt till dem som ville utmana mig att ställa upp.
Han beskriver att han utmanade med en ny politik. Det fanns andra runt honom som hade andra prioriteringar och som själva ville ha uppdraget eller ville att någon vän skulle ha uppdraget.
Men anledningen till att han avgick när han gjorde var att han levt i partiets kollektiv länge.
– Skulle jag varit kvar hade det varit en lång smärtsam process inom partiet. Lojaliteten till den kollektiva rörelsen var större, säger Håkan Juholt.
Nu har det gått snart nio år sedan han var partiledare och cirkeln har på något sätt slutits. Håkan Juholt förstår att han fick frågan om att bli ambassadör i Sydafrika. Är man svensk och kan referera till Olof Palme så finns intresset från sydafrikaner att samtala. Har man dessutom varit ordförande i socialdemokratiska partiet då har man en unik position.
Relationen till Sydafrika
Engagemanget för Sydafrika har funnits med lika länge som intresset för politiken. Allt började redan 1976 när Håkan Juholt var 14 år gammal. I en källarlokal i Oskarshamn tackade han ja till rollen som ansvarig för de internationella frågorna bland de unga Socialdemokraterna. Genom detta uppdrag öppnade sig världen. Chile, Vietnam och Sydafrika blev de tre platser han skrev mest om. Han listade varor och även Shell i Oskarshamn för att aktivera lokalbefolkningen till bojkott. Han formades under denna tid av Olof Palmes internationella engagemang.
-Det fanns inget internet utan arbetsverktyget var en skrivmaskin. Jag skrev nyhetsbrev med fokus på internationella frågor och fick åka med mamma och pappa till deras arbeten för att kopiera. Sedan delades nyheterna ut i Oskarshamn.
Relationen mellan Sverige och Sydafrika och mellan ANC och Socialdemokraterna går tillbaka till denna tid, den är därför stark i äldre generationer.
– Nu är dessa människor gamla. Vi var med dem i kampen för rättvisa och nu måste vi prata om framtiden. Vad vill människor i Sydafrika nu och vilka värden är viktiga idag, säger Håkan Juholt.
Sydafrika är en ung demokrati. Man har åstadkommit mycket. Dessvärre har det på senare tid uppkommit korruption där ANC-ledare gjort sig förmögna istället för att bygga ett bra samhälle. Tilltron i samhället är lägre för ANC nu, och i unga urbana miljöer kan ANC vara näst intill ett skällsord. Sverige vill nu bredda kontaktytorna och vara i dialog med Sydafrika om angelägna frågor. Samtal om klimat, demokrati, jämlikhet och jämställdhet är viktiga. Det är den nya unga generationen i Sydafrika som Sverige behöver nå ut till.
-Vi vill vara den lyssnande ambassaden. Vi vill ge unga sydafrikaner en plats, självklart ska vi också prata. Men vi vill verkligen lyssna, säger han.
Från sin tid i Island tar Håkan Juholt med sig betydelsen av det personliga mötet och de nära relationerna. Den vetskapen oroar. Relationer där man ser varandra i ögonen och förstår varandra är viktiga. Island med en befolkning om 360 000 invånare, endast 15 andra ambassader på plats och med gångavstånd från residenset till regeringen om 5 minuter hade andra förutsättningar. I Sydafrika ligger Sveriges ambassad liksom övriga 100 ambassader inte i Kapstaden.
– Vägen till Kapstaden är en flygresa bort. Konkurrensen om viktiga nyckelpersoner, beslutsfattare och media är hård. Utöver detta finns nu också en pandemi. Möten och middagar får då istället ske i det lilla formatet, med få deltagare och en tydlig tvåmetersregel.
Inför avfärden till Södra Afrika packade Håkan Juholt med sig en jazzskiva, en unik skiva inför ett unikt möte. Med skivan i hand och väl framme kontaktade han tidigare President Mothlanthe som han vet är en Sverigevän och med ett stort intresse av jazz. Det tog bara två dagar från förfrågan tills dess att han var på plats hos honom för ett möte. De talade länge om jazz och om läget i landet. Kanske mest om jazz.
– Man får vara djärvare nu för att skapa möten, säger han.
Sydafrika är ett hårt samhälle, mycket våld, kriminalitet. Det är ett av världens mest ojämlika länder. Platsen där residenset ligger påminner om en blandning av Beverly Hills och Lidingö. Men Svenska ambassadörens residens bryter av, den byggdes ny 2003 av arkitekten Anders Landström. Inspirerad av Stockholmsutställningen på 30-talet fångas en känsla av sommaren – ljust, enkelt, vit putsad fasad och en sockel av lejongul sten och himlen som nästan alltid är blå i Pretoria. Själva ambassadbyggnaden är ett kontor på andra våningen i ett högre hus man delar med andra, det påminner mer om en tandläkarmottagning i Borlänge. Det är funktionellt, men detta gör att alla besök tas emot på ambassadörens residens.
– Några kilometer bort finner man den största fattigdom jag sett. Många fruktar för sitt liv och arbetslösheten är hög. Människor dör varje dag, berättar Håkan Juholt.
Det positiva med Sydafrika däremot är att människor har en inställning om att allting är möjligt. Det är ett samhälle med stort engagemang, inte främst bland de priviligierade utan kanske bland dem som har det svårast. En sak som få känner till är att man i grundlagen skyddar jämställdhet. Landet har en enorm potential, enorma naturtillgångar och det finns människor med hög och avancerad kompetens.
Som ambassadör finns styrkan i att företräda alla. Han ska vara där för företag, organisationer, näringsliv hela samhället förklarar Håkan Juholt.
– Min uppgift som ambassadör är att stå upp för alla. Det jag kan sakna från politiken är möjligheten att gå före och påverka samhället, att ha makten att sätta dagordningen. Det är stimulerande och det saknar jag.
Drömmen om det lilla hotellet i Spanien, vad har hänt med den kan man fråga sig. Den lever kvar, men samhällsengagemanget är stort och Håkan Juholt är full med energi och har fokus på Södra Afrika.
– Jag njuter nu, avslutar Håkan Juholt. Så som han gjort hela vägen från källaren i Oskarshamn till ambassadörsresidenset i Pretoria.
Emma Jansson
Faktaruta
Svensk ambassadör i Sydafrika sedan 2020
58 år gammal
Gift med Åsa
2 vuxna söner, Anton och Viktor.
Bor i Pretoria i ett residens byggt 2003
