Trots flera larm om bibliotekspersonal som känner sig otrygga håller merparten av folkbiblioteken runt om i landet öppet. Enligt bibliotekens branschförening saknas en strategi för hur bibliotek ska hantera pandemier och andra kriser.
– En nationell strategi hade kunnat stärka bibliotekens hantering av pandemin, säger Karin Linder, Generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.
En kartläggning som Kungliga biblioteket gjorde i mitten av april visade att folkbiblioteken i merparten av Sveriges 290 kommuner höll öppet. Enligt den internationella biblioteksföreningen IFLA avviker Sverige från majoriteten av världens länder, inklusive våra nordiska grannländer, som istället valt att stänga sina bibliotek för att minska smittspridningen.
Karin Linder ser positivt på att svenska bibliotek håller öppet. Hon pekar på att folkbiblioteken har en viktig roll i att föra ut information under pandemin.
– Biblioteken fungerar under normala omständigheter lite som medborgarkontor. Under pandemin har det tyvärr visat sig svårt för biblioteken att fortsätta erbjuda resurser och information, bland annat för att motverka att missinformation sprids i samhället, säger Karin Linder.
Efterfrågar nationell strategi
Karin Linder menar att det saknas en nationell strategi för bibliotekens hantering av kriser som den pågående coronapandemin.
– Med en nationell strategi som tydliggör bibliotekens roller hade till exempel folkbiblioteken kunnat bistå sjukhusbiblioteken med att söka information och vetenskapliga artiklar som vården har nytta av.
En nationell strategi hade kunnat stärka bibliotekens hantering av pandemin.
Karin Linder, Generalsekreterare på Svensk biblioteksförening
I de fall bibliotek behövt stänga beror det enligt Karin Linder på hög sjukfrånvaro bland personalen. Några undantag finns i bland annat Rättvik, Staffanstorp, Sölvesborg och Trelleborg där biblioteken stängt till följd av politiska beslut. Karin Linder tror att en strategi hade kunnat bidra till att fler bibliotek hållit öppet.
Larmar om osäkra arbetsförhållanden
Flera larm har inkommit från bibliotekspersonal som uttryckt olust över att biblioteken håller öppet trots risk för smittspridning bland anställda. När en biblioteksanställd i Stockholm gick bort i covid-19 i slutet av april gick facket ut med hård kritik mot säkerheten för de anställda på biblioteken. Kort därefter skapades Facebook-gruppen ”Bibliotek i coronakris”, där bibliotekspersonal kan lufta sin oro och sprida lärdomar till kollegor på andra bibliotek.
Karin Linder har förståelse för anställda på bibliotek känner oro. Hon välkomnar samtidigt att det finns en debatt om hur bibliotekens verksamhet ska bedrivas under pandemin.
Bland de bibliotek som ingår Södermalms stadsdelsförvaltning håller Tranströmerbiblioteket vid Medborgarplatsen och Luma bibliotek i Hammarby sjöstad stängt sedan början av april. Hornstulls bibliotek är fortfarande öppet, även om programverksamheten ligger på is, och bara 15 besökare åt gången får vistas i tegelbyggnaden på Hornsbruksgatan 25.
Karin Loxdal, 57, bibliotekarie på Hornstulls bibliotek, ser positivt på att biblioteket håller öppet.
– Det är jätteviktigt att vi håller öppet för de besökare som fortfarande kan ta sig till biblioteket, menar hon.
Karin Loxdal är själv inte orolig för att smittas på arbetstid, men har samtidigt förståelse för att vissa kollegor och besökare känner oro. I lokalen hänger lappar med uppmaningar om att hålla två meters avstånd och att stanna hemma vid sjukdom. En väktare vid dörren håller räkning av antalet besökare och säkerställer att de som vistas i lokalen inte stannar för länge.
Gör hembesök till riskgrupper
Hornstulls bibliotek erbjuder sedan en tid tillbaka utökad service till sjuka och riskgrupper som inte kan eller vågar ta sig till biblioteket. Den som vill kan till exempel få hjälp med att låna eller återlämna böcker genom att personalen gör hembesök.
– Det handlar om att vara generös i en svår situation. Jag som bor vid Skanstull brukar ta med mig böcker till riskgrupper på väg hem från jobbet. Kollegor som bor åt andra håll gör samma sak, säger Karin Loxdal.
Ökat intresse för e-böcker
Hornstulls bibliotek har precis som många andra folkbibliotek märkt av en kraftig ökning i antalet e-böcker som lånats ut under krisen. Kritiska röster har samtidigt höjts från olika håll om att pandemin kan leda till ökad ojämlikhet mellan grupper som är vana vid att använda digitala hjälpmedel, och grupper – framför allt äldre människor – som varken har förmåga eller resurser att ta del av digitala tjänster.
Karin Linder på Svensk biblioteksförening är övertygad om att den rådande situationen istället riktar blickfånget mot de ojämlikheter som redan finns snarare än att bidra till ökad ojämlikhet. Hon hänvisar till att folkbiblioteken har en skyldighet enligt bibliotekslagen att förebygga ojämlikheter i samhället.
– Nu har vi en möjlighet att samla på oss erfarenheter som vi kan följa upp på i framtiden. Det handlar inte bara om att erbjuda e-böcker och andra digital tjänster, utan också om att utbilda i digital litteracitet och personlig integritet på internet.
FAKTA – BIBLIOTEKEN UNDER CORONA
- De flesta av landets 290 kommuner erbjuder biblioteksverksamhet som vanligt. Endast 12 kommuner har stängt sina bibliotekslokaler.
- Många bibliotek har möblerat om och begränsat antalet besökare som får vistas i lokalerna. En majoritet av kommunerna har ställt in publika evenemang på biblioteken.
- I vissa kommuner har biblioteken återinfört bokinkast och enstaka bibliotek erbjuder särskilda öppettider för riskgrupper.
- Flera kommuner har utökat budgeten för e-medier eller antalet lån av e-böcker per person och vecka.
Källa: Kungliga biblioteket
Text och bild: Roe Langaas
