Framtidens utbildning

”Viktigaste kunskapen är att man lärt att lära sig”

Vi måste hela tiden lära nytt, grundutbildningen svarar bara för en del av kunskaperna vi behöver i yrkeslivet och arbetsgivarna tar ansvar för fortbildning på arbetsplatsen, menar Jan Gulliksen i ett samtal om lärande i dagens föränderliga samhälle.

Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH. Foto: Jezzica Sunmo
Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH, FOTO: Jezzica Sunmo

Vi hör ständigt att förändringstakten i dagens samhälle ställer nya krav på utbildning och att kompetensförsörjningen i exempelvis tekniksektorn inte räcker till. Ett välspritt citat är John Seely Browns och Douglas Thomas kategoriska: “The half-life of a learned skill is 5 years – this means that much of what you learned 10 years ago is obsolete and half of what you learned 5 years ago is irrelevant by now.” De menar alltså att dagens kunskaper har en livslängd på tio år, tidigare ska motsvarande siffra ha varit trettio år. En obegripligt konkret siffra på ett abstrakt problem, och så lätt att motbevisa, leder oundvikligen till den här frågan: vad vill de säga med det här?

Jag tog citatet som utgångspunkt för ett samtal med Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH, som själv gärna använder just detta påstående när han talar om utbildning och lärande i vår föränderliga tid.

Vi måste hela tiden lära nytt

Jan Gulliksen menar att siffrorna inte är det viktiga:

– Man får ta sifforna med en nypa salt. Talar man om kunskapers livslängd blir det mer lättciterat, samtidigt kanske siffran i sig är mindre viktig. Det viktiga är den grundläggande filosofin om att tidigare utbildade vi oss för ett yrke som vi förväntades ha hela vårt yrkesliv, men nu handlar det om att vi hela tiden måste lära oss nya saker.

I sina kontakter med näringslivet får Jan Gulliksen ständigt belägg för detta:

– Man måste fortsätta utbilda sig direkt när man tagit examen för att få de jobb man vill ha. Den viktigaste kunskapen man kommer ut med från utbildningen är att man lärt att lära sig.

Nyutbildade: få kunskaper används

På frågan om vilka kunskaper det är som blir inaktuella svarar Jan Gulliksen att det varierar beroende på disciplin, men inom ingenjörsyrkena uppger de flesta han träffar att de dagligdags endast har användning av någon enstaka kurs från utbildningen. Den naturliga följdfrågan blir då vilka kunskaper de använder för att lösa sina dagliga arbetsuppgifter:

– Det handlar huvudsakligen om att man har fått självförtroendet och förmågan att lära sig komplexa saker snabbt. Sen kanske man ändå har användning av det man lärt sig, men exakt det man lärde sig uppger många att de aldrig använder sig av. Men övergripande begrepp, metoder och förståelse kanske ändå spelar en viss roll.

Fortbildning på arbetet avgörande

Glappet mellan utbildningen och yrkeslivet är ändå stort, och helt i linje med dagens krav på fortsatt lärande konstaterar Jan Gulliksen:

– Det är vanligt att personer utbildas i sitt arbete i ganska stor utsträckning. Det kan ta upp till ett år innan nyanställda fullt ut kan leverera i en roll på företaget, eftersom de behöver internutbildas för att vara verksamma gentemot de mål som eftersträvas.

JUNI FRANCÉN ENGDAHL

“The half-life of a learned skill is 5 years – this means that much of what you learned 10 years ago is obsolete and half of what you learned 5 years ago is irrelevant by now.”

Ur: A New Culture of Learning: Cultivating the Imagination for a World of Constant Change
Författare: John Seely Brown och Douglas Thomas
Utgivningsår: 2011
Förlag: Createspace