I höst drar barnmorskemottagningen Sinnligt i Knivsta, söder om Uppsala, igång ett pilotprojekt för att öka kunskapen om klimakteriet och klimakterierelaterade besvär bland kommunens kvinnor.
I ett senare skede kommer man också att utbilda läkare, distriktssköterskor och barnmorskor på vårdcentralen i Knivsta.
– Vi har sökt och fått pengar till ett pilotprojekt som ska öka kunskapen om klimakteriet, säger Lotta Wiström, barnmorska och en av projektledarna.
Lotta Wiström och hennes kollegor har genom åren sett att det ibland kan vara svårt för kvinnor i klimakteriet att få rätt hjälp och vård. Nu vill man ändra på det och i slutet av september drar Lotta Wiström och hennes kollega Johanna Hardy igång ett pilotprojekt med mottagning för klimakterierådgivning.
Pengar till projektet har man fått från region Uppsala och SKR, Sveriges kommuner och regioner, och ligger inom ramen för ”Kvinnans hälsa genom hela livet”.
Socialstyrelsen och SKR har identifierat att det är ojämlik vård i Sverige när det kommer till tillgång på rådgivning och vård för kvinnor med klimakteriebesvär.
Till skillnad från många andra regioner finns idag inga tydliga riktlinjer för hur vårdkedjan ska se ut när det kommer till kvinnor som söker vård för klimakteriebesvär i Region Uppsala. Det finns heller inga screeningverktyg.
– Kvinnor som bor i glesbygden upplever ibland att de har svårt att hitta rätt ingång i vården, säger Lotta Wiström när vi ses på barnmorskemottagningen Sinnligt i Knivstas industriområde Ar.
Inom pilotprojektet, som kommer vända sig till kvinnor mellan 45 och 50 år, kommer man använda sig av ett validerat frågeformulär, MSR för att identifiera om kvinnan har symtom eller besvär som kan tyda på att hon är på väg in i eller är i klimakteriet.
– Därefter träffar hon någon av oss och vi gör en samlad bedömning. Är det något vi kan hjälpa till med här på mottagningen eller behöver kvinnan få en tid till en gynekolog eller läkare för att utesluta att det inte ligger något annat bakom, säger Lotta Wistrand.
Vi sitter runt ett stort matbord när vi ses på barnmorskemottagningen Sinnligt som ligger i en stor grå byggnad i Knivstas industriområde Ar lite i utkanten av samhället Knivsta söder om Uppsala. Kvinnor som har tid på mottagningen går då och då förbi och hälsar. Inredningen och känslan är varm och mysig och det känns lite som man kommit hem till någons kök.
– Vi har ju sett kvinnor som ibland snurrat runt inom både specialist- och slutenvården med sjukskrivningar och inte blivit tillfrågad om man har torra och sköra slemhinnor, sover dåligt, har värmevallningar eller får urinvägsinfektioner – alltså några av de vanligaste tecknen på att man är på väg in i eller är i klimakteriet, säger Lotta Wiström.
I slutändan hoppas Lotta Wiström och hennes kollegor att det kommer att hjälpa kvinnor att komma rätt från början och på så vis också avlasta andra delar av vården.
– Det är inte säkert att allt bara beror på att man är på väg in i klimakteriet och minskade hormonnivåer, det säger jag inte, men man måste se hela individen. Om det visar sig att kvinnan inte har problem med sköldkörteln, diabetes eller järnbrist måste man gå vidare och ställa frågan om symtomen hos en kvinna över 40, 45 år också kan bero på att hon är på väg in i klimakteriet, säger Lotta Wiström och visar tydligt med handen att det är många steg i en process man bör arbeta av.
– Det kostar ju inte bara en massa pengar och kanske tar upp vårdresurser utan gör ju också att man inte ser eller behandlar hela individen, säger Lotta Wiström och får medhåll från sina kollegor som suttit med en stund i samtalet.
I en senare del av pilotprojektet kommer man att utbilda läkare, distriktssköterskor och barnmorskor inom primärvården i regionen och införa MSR-frågeformulär som screening verktyg.
– Många kvinnor lever ju en tredjedel av sitt liv efter klimakteriet, hittills har väldigt mycket handlat om preventivmedel eller mödravård, alltså reproduktiv hälsa, när det kommer till kvinnorna. Vi måste se hela livscykeln, säger Lotta Wiström.
In kommer en gravid kvinna med stor mage och undrar om det verkligen får vara så här varmt redan i maj.
– Jag har ju tre månader kvar, säger hon och skrattar.
Anna Johansson Gordon
