Stockholms tunnelbana myllrar av liv. Till största delen är det livet inte mänskligt. 2016 hittade en grupp forskare ett tidigare helt okänt släkte av svamp. Det kryllar också av mossor, cyanobakterier och amöbor i gångarna.
– Det är ett helt ekosystem, säger geobiologen Magnus Ivarsson.
Helt förvånad var han egentligen inte när han och några andra forskare hittade ett nytt släkte av svamp i tunnelbanans väggar.
– Svampar är en ganska dåligt utforskad grupp, särskilt i naturliga miljöer. Men det var extra roligt att hitta dem på den platsen, och inte i jordar och vattendrag där man vanligtvis letar.
– Det som är särskilt roligt med den här svampen är att den bryter ner kolväten i omgivningen till fetter. Den fungerar som ett litet reningsverk i en ganska förorenad miljö.
Slemmiga väggar kryllar av liv
Stora delar av tunnelbanans väggar är inklädda i en slemmig matta av växtlighet och mikroorganismer. SL vill gärna spola bort den, men det tycker Magnus Ivarsson är synd.
– Jag tycker att man ska vara glad över att det finns en så fascinerande biologisk mångfald därnere.
Men finns det anledning att vara försiktig, kan vi människor ”drabbas” av svampen till exempel?
– Nej, inget tyder på att det som finns är patogent, det vill säga att det drabbar människor.
Just nu håller Magnus Ivarsson på att undersöka andra livsformer som också de lever i tunnelbanan i en stor DNA-studie. Särskilt fascinerad är han av ett slags utfällningar på tunnelbanans väggar, som antagligen kommer sig av reaktionen mellan mineralerna som finns i väggarna och någon eller några av de små organismerna som lever på dem.
Utväxter på tunnelbaneväggen
– Det är ganska stora områden där det ser ut som ett slags utväxter på väggen, som stalaktiter, alltså droppstenspelare, men de växer ut vertikalt.
– Det mest intressanta med dem är att de också växer i riktning mot det artificiella ljuset från till exempel lampor. Det säger oss att de här utfällningarna antagligen skapas genom en fotosyntes. Det är väldigt intressant.
Kan de här upptäckterna komma till användning på något sätt?
– Det vet vi inte riktigt, men vi vill gärna forska mera på det vi redan har hittat. Idag kommer det till nytta i utbildningssyfte. Vi kan hålla guidade turer därnere med skolbarn och andra nyfikna. Det är faktiskt lättare att förklara hur fotosyntes går till nere i tunnelbanan än uppe i solljuset.
Vilka synliga djur har du sett mest av nere i gångarna då?
– Jag har faktiskt aldrig sett några råttor, även om de borde finnas där. Spindlar är vanliga, och harkrankar. Deras larver livnär sig på det som växer på väggarna.
Malin Beeck
Läs mer om unika livsformer i tunnelbanan här
