Larvigt eller trend?
Insekter är en av årets hetaste mattrender. Småkrypen kan vara lösningen på världens matbrist, men lagstiftarna ligger efter. Insektsuppfödarna är redo, nu behöver bara mänskligheten övertygas om att det smakar gott.
Att äta insekter, entomofagi, har varit en het potatis under många år och verkar få sitt stora genombrott i år. I många andra länder är insekter är en naturlig och eftertraktad ingrediens i matlagningen medan svenskarna råkar svälja en fluga då och då.
Insikten om insekten
Bild Adam Engström
Adam Engström är entreprenör och driver en insektfarm i en förort till Stockholm, han menar att det inte bara är smaken man är ute efter utan även näringsvärdet. De innehåller nämligen bra fetter, viktiga mineraler, men är framför allt är de en bra proteinkälla. Många hävdar att insekterna kommer lösa den akuta matbristen på jorden. Av de djurarter vi idag känner till är cirka två av tre så kallade leddjur, det vill säga insekter, spindeldjur och kräftdjur. En annan faktor som talar för krypen är att insekter ofta lever på föda som vi människor inte äter och därför blir resursutnyttjandet effektivt.
– Det finns många positiva saker med att äta insekter. Miljöaspekten är det många som går igång på. Det går åt ungefär 16 000 liter vatten att föda upp ett nötkreatur medan motsvarande uppfödning av insekter bara kräver en tusendel. Dessutom kan du äta i stort sett hela insekten, vilket kan jämföras med en ko där cirka 70 procent går bort i horn, klövar och hud, berättar Adam.
Olagligt att sälja
Idag är det inte lagligt att sälja insekter i Sverige eller använda dem i livsmedel. Något som kan ställa till det för trendraketen.
– Förra året tolkade livsmedelverket EU-lagstiftningen från 1997. Där kom man fram till att insekter inte ska klassas som ett godkänt livsmedel. Du kan dock beställa olika typer av insekter och mat gjorda på kryp från andra länder, exempelvis Danmark eller Holland, som lever i undantag från lagstiftningen just nu, berättar Adam.
Bild: Adam Engtröm, Nutrient
Det finns en annan inneboende kraft som kanske är starkare än den bromsande lagstiftningen och det är att västerlänningar tycker det är osmakligt att äta insekter. Det finns flera anledningar till detta enligt Paul Rozins, professor i psykologi vid universitetet i Pennsylvania. Framförallt handlar det om att skydda kroppen. Att vi blir äcklade är också det som gör oss till samhällsvarelser. Om vi inte tyckte saker var äckliga skulle vi i förlängningen kunna äta varandra om hungern var tillräckligt stor.
– När vi provat att bjuda på insekter i olika sammanhang är det många som tackar nej, säger Tove Laveskog, kock i ICA Köket. Jag tror de ser de små krypen framför sig och får känslan av att stoppa en levande gräshoppa i munnen, vilket det så klart inte handlar om.
Bergsäker odling
För den nyfikne och modige finns tydliga instruktioner på nätet om hur man själv odlar exempelvis mjölmaskar. Sverige har många gamla militära bergrum som inte längre nyttjas. Vissa fall har blivit serverhallar, men andra skulle kunna användas för insektsodlingar.
– Vi håller precis på att se över om vi kan börja samarbeta med Urban Oasis som redan odlar växter i ett skyddsrum i Liljeholmen. Idag driver vi en insektsfarm i Bagarmossen utanför Stockholm och skulle gärna prova de centralt belägna skyddsrummen. Jag lockas av tanken att det inte finns någon odlingsbar mark på hela Södermalm, men att du skulle kunna köpa närproducerad mat i form av insekter som vi odlat långt inne i berget, avslutar Adam.
Insekter kan vara lösningen på många världsliga utmaningar bara vi tar oss över det mest fundamentala hindret, nämligen oss själva.
Poppius ger sig ut på stan för att kolla hur intresset för insekter på tallriken ser ut.
Kategori: Kultur & nöje
