Framtidens yrken och kompetenserUtvalt

Vården efterfrågar kunskap inom välfärdsteknik

Sverige är mitt i en demografisk utmaning där antalet äldre ökar. Ny teknik kan bli lösningen när vård och omsorg saknar arbetskraft. Men då behövs fler yrkespersoner med specialiserad kunskap – så kallade välfärdstekniksamordnare.

Christine Gustafsson, forskare vid Mälardalens högskola, blir intervjuad på sitt kontor.
Christine Gustafsson, forskare vid Mälardalens högskola, tror att efterfrågan på välfärdsteknik kommer att vara större om tio år eftersom befolkningen kommer att ha en ökad kunskap om vad det är och hur utbudet ser ut. Foto: Sophie Thomasson 

År 2028 räknar Statistiska centralbyrån, SCB, med att antalet invånare som är över 80 år kommer att ha ökat med 50 procent jämfört med 2018. Enligt Christine Gustafsson, forskare inom hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola, finns det stora förhoppningar om att digitala hjälpmedel ska kunna bidra till ett förlängt oberoende för äldre personer.

– Människor vill oftast klara sig själva. Det är ett jättestarkt behov hos oss och ett starkt kulturellt värde i den västerländska kulturen. Speciellt i Skandinavien, säger hon. 

Kräver nya arbetssätt

Hälso- och välfärdsteknik är digital teknik som kan hjälpa personer att förbättra eller återfå en förlorad hälsa. Men det är också teknik som underlättar i vardagen. Det kan handla om alltifrån robotar till intelligenta duschar, sensorgolv och kanske till och med drönare för transporter.

– Den tekniken finns inte riktigt i verksamheten i dag och det är en av anledningarna till att välfärdstekniksamordnare behövs. Jag tror också att det kommer att behövas yrkespersoner som är kompetenta i förändringsledning. För man kan inte ta in ny teknik och fortsätta att jobba som förut – då händer ingenting. Här krävs det förändring, säger Christine Gustafsson. 

Ska frigöra personal

Tanken är att välfärdstekniken ska frigöra vårdpersonal till arbetsuppgifter där de verkligen behövs. Christine Gustafsson tror dock inte att vi behöver vara rädda för att robotar ska ersätta mänskligt vårdande.

– Däremot kanske det kan ersätta människor i vissa arbetsuppgifter där det inte behöver vara en människa. Och då tycker jag att det är en annan sak. Robotar och välfärdsteknik kan vara ett komplement till den mänskliga vården, säger hon. 

Om tio år kommer efterfrågan på välfärdsteknik att vara större eftersom befolkningen kommer att ha en ökad kunskap om vad det är och hur utbudet ser ut, menar Christine Gustafsson.  

– Det är svårt att efterfråga något om man inte vet att det finns. Så att vara allmänhetens kunskapsspridare är också en uppgift för välfärdstekniksamordnare. Vi lever i ett digitalt samhälle, låt oss utnyttja de möjligheter som finns, säger hon. 

SOPHIE THOMASSON

2 svar på ”Vården efterfrågar kunskap inom välfärdsteknik

Kommentarer är stängda.