Tusentals dör av jobbstress

Jobbstress orsakar att tusentals människor dör varje år, visar forskning. Men det finns saker att göra för den som vill skapa en hållbar arbetsplats för framtiden.

Stress på arbetsplatserna har redan orsakat tusentals människors död. Enligt professor Lisbeth Slunga Järvholm vid Umeå universitet är tillräcklig återhämtning en av de viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen – och skapa hållbara arbetsplatser för framtiden.

Lisbeth Slunga Järvholm är verksam vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hon är en av tre forskare bakom Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt över arbetsrelaterad dödlighet. För första gången har man kunnat räkna fram en konkret siffra över hur många liv stressen i arbetslivet orsakar i Sverige.

Stress beräknas döda 772 personer på ett år, motsvarande siffror för skiftarbete och damm är 772 respektive 421 personer.

– Hur det blir i framtiden beror väldigt mycket på hur väl vi lyckas utforma ett hälsosamt, hållbart arbetsliv. Alla vinner långsiktigt på det, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Om vi inte lyckas med det kan det leda till skenande sjukskrivningar och hög personalomsättning, enligt henne. 

Risk för hjärt-kärlsjukdomar

Forskarna har länge sett klara samband mellan stress och risk för förtida död. 

– Det finns en tydlig koppling mellan ett spänt arbete med höga krav och liten kontroll och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke, säger hon. 

Rent fysiologiskt påverkar stress både nervsystemet och hormonerna i kroppen. Det leder till ett ökat slitage på hjärt- kärlsystemet.

– Vi får en ökad puls och tendens till högre blodtryck och fler stresshormoner, bland annat kortisol, som ger en frisättning av fett och socker till blodet. Det ökar risken att drabbas av diabetes och åderförfettning, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Tidsbegränsad stress ofarlig

Dagens arbetsliv med en ständigt pågående digitalisering och ett alltmer gränslöst arbetsliv, har gett oss möjligheter att arbeta nästan när och var som helst. Men Lisbeth Slunga Järvholm ser flera risker med utvecklingen för den som inte lyckas få regelbunden återhämtning. 

– Olika studier har visat att stress oftast inte är farligt om det är tidsbegränsat och det ges möjlighet till regelbunden återhämtning. Ett mer gränslöst arbetsliv ställer höga krav på individen att själv sätta gränser.

– Det har varit tendenser till att mycket ansvar har lagts på individen att bestämma över hur mycket man ska jobba och när det är tillräckligt bra. Det är sådant som kan vara väldigt problematiskt.

Lisbeth Slunga Järvholm menar att det då i första hand finns risk för att drabbas av utmattningssyndrom och psykisk ohälsa. 

-På sikt finns även risk för en för tidig död orsakad av att man varit utsatt för mycket arbetsstress under sitt arbetsliv, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Av: Lena Gunnars

FAKTA: Så skapas hållbara arbetsplatser

Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö tar upp tre områden:

  1. Skapa en balans mellan krav och resurser. En ledningsfråga.
  2. Se till att arbetstiderna ger möjlighet till tillräckligt med återhämtning.
  3. Jobba med det sociala klimatet. Det är viktigt att känna stöd både från chefen och arbetskamraterna på jobbet.