Svartenbrandt maktlös i kampen mot brottet

Den notoriska återfallsförbrytaren Lars-Inge Svartenbrandt dog i en lägenhetsbrand den 15 april, efter hundratals brott och mer än halva sitt liv bakom lås och bom. Mycket tyder på att han var chanslös från början.

Följ Svartenbrandts liv i tidslinje (pdf)

Brottets bana inleddes vid tidig ålder för Lars-Inge Svartenbrandt. Redan som tioåring var han på tågstationen och stal folks plånböcker istället för att vara i skolan. Han betraktades av samtiden som ”problembarn”. Han var föräldralös och blev placerad på olika barnhem och fosterfamiljer från fem års ålder.

– Jag överlevde den, så kan jag säga, har Lars-Inge Svartenbrandt sagt om sin barndom som var kantad av våld, missbruk och bortlämning.

– Det är en klassiker för återfallsförbrytare. En barndom med missbruk, sociala problem och en tidig debut i det brottsliga livet, säger Jerzy Sarnicki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Han säger också att denna typ av brottslingar ofta tror på sin egen bättring, att de verkligen menar allvar varje gång de säger sig vara klara med det kriminella livet. Lars- Inge Svartenbrandt var en av våra värsta återfallsförbrytare och han stämmer in på den typiska mall som forskning visar.

– Lars-Inge Svartenbrandt hade inte klarat sig bättre idag. Han hade allt emot sig och med de omständigheter han utsattes för hade han inte så stor chans att bryta sitt destruktiva mönster. Även om han ville och själv trodde att han kunde, säger Jerzy Sarnicki.

Det går inte att rädda alla kriminella

En som håller med om det är Örjan Falk, ST-läkare i psykiatri och doktorand i rättpsykiatri. Han menar att barn som uppvisar psykopatiska drag (orädda, lögnaktiga, manipulativa, spänningssökande och orädda för bestraffning bland annat) har så stora behov att en familjehemsplacering som klarar att uppfostra dem är svår att hitta. Huruvida Lars-Inge Svartenbrandt uppvisade dessa typiska drag som liten är osäkert, men han benämnde ofta sig själv som psykopat.

Det går inte går att rädda alla från ett kriminellt liv, men man kan rädda en del, menar Örjan Falk i en mailkonversation i ämnet återfallsbrottslingar och förebyggande arbete. Har man en gynnsam miljö kan man med rätt hjälp räddas från en tyngre brottsbana, och säkerligen är det många som räddats tack vare förebyggande jobb i hem och närmiljö.

Uppenbarligen var inte Lars-Inge Svartenbrandt en av dem som gick att rädda från det kriminella livet.

Det dåd som satte Svartenbrandt på löpsedlarna i svensk media var då han rymde från Kumlabunkern 1972 tillsammans med 15 andra grova brottslingar, något som dittills aldrig gjorts.

Två år senare sköt han flera skott mot polisen i samband med ett gripande, vilket sågs och ses som ett av våra allvarligaste brott.

– Jag tror absolut att han ångrade sig. Och det är riktig ånger och riktiga reflektioner i efterhand. Det pratas ofta om att tunga kriminella återfallsförbrytare inte känner med sina offer, men det är oftast inte alls sant, menar Jerzy Sarnicki.

Trots löften om bättring vinner den mörka sidan

Under en villkorlig frigivning 1995 intervjuades Lars-Inge Svartenbrandt i SVT där han sa sig ha blivit en mer eftertänksam människa. Han hade då skrivit en bok (Svartenbrandt) om sitt liv och satt upp en show som ståupp-komiker. Hans liv fick återigen en ny vändning och tedde sig mer ”vanligt” än det någonsin gjort. Han såg sig inte längre som kriminell.

– Då tjänade jag pengar, hade familj och lägenhet, berättar han i P3s dokumentär ”Svartenbrandt” från 2006.

Ändå tog det inte ens ett år innan nästa brott begicks. Då rånade han ett postkontor i Linköping, cyklande med en leksakspistol i handen.

– Jag gick runt som en robot i den där nya miljön. Var det såhär det skulle vara? Jag var olycklig i det där vanliga livet, säger han i dokumentären.

Jerzy Sarnicki berättar att det ofta handlar om en slags kickar för många av de personer som återfaller i brott. De behöver ofta extra starka upplevelser. Det vardagliga och vanliga livet är helt enkelt inte speciellt kul eller intressant.

Enligt journalisten Gubb Jan Stigson på Dalademokraten, som kände Lars-Inge Svartenbrandt väl, så kunde det också handla om att han tappade tålamodet.

–  Han var väldigt lättkränkt, hämndlysten och blev förbannad när det sattes käppar i hjulet. Dessutom tog han amfetamin som en slags självmedicinering mot slutet, och det blev bara helt fel, säger Gubb Jan Stigson, som Lars-Inge Svartenbrandt vände sig till efter varje frigivning och ville prata med.

Ny kärlek ger nytt hopp

2015 gifte sig Lars-Inge Svartenbrandt med Lena Carlander och bytte då namn igen, denna gång till Lars Carlander.

–  Jag heter Lars Carlander nu. Det är mitt nya namn, och mitt nya liv, säger han i sin video-blogg så sent som i februari i år.

Där pratar han också sin tro på gud, den tro han hittade redan under sin tid på Säters mentalsjukhus i slutet av 1980-talet.

–  Om det var någon gång Lars-Inge Svartenbrandt kunde ha återanpassats till ett slags vanligt liv så var det ju nu på slutet. Dels tar ju åldern ut sin rätt och dessutom var han faktiskt lycklig med sin fru. Däremot var han ju väldigt sjuk i sin cancer och kanske mer sjuk än vad alla förstod, säger Gubb Jan Stigson.

Lena Carlander berättar i sin blogg om sin makes fascination för de tibetanska munkar som bränt sig själva till döds i en protest mot samhället. ”Älskade pappa, jag förstår inte. Du tände eld på dig själv”, skriver Lars-Inge Svartenbrandts dotter Jackie Ferm på Facebook, efter lägenhetsbranden.

–  Jag tror att det var det han gjorde, säger Gubb Jan Stigson.

Kanske gav han upp kampen om sin egen bättring och protesterade samtidigt mot det samhälle han så gärna ville vara en del av. Men inte kunde.

Kort om Svartenbrandt

Namn Lars-Inge Andersson, Lars-Inge Svartenbrandt, Lars Ferm, Lars Carlander

Född 5 maj, 1945 i Grytnäs, Dalarna

Död 15 april 2016 i Kopparberg, Örebro

Familj hustru Lena Carlander, tre barn med tidigare hustrun Susanna Ferm och två med okänd kvinna från tidigare förhållande

Böcker Svartenbrandt (1994), …men utan kärlek (2007)

Antal år i frihet knappt 30

Specialiteter Studerade under sina år i fängelse. Mest intresserad av kvantfysik, astronomi, indisk religion och österländsk mystik

Marie Strand

Taggar: brott, kriminalitet, psykiatri, rättpsykiatri, samhälle, Svartenbrandt

Kategori: Samhälle och ekonomi