Sociala medier ger näring till svartsjuka
Sociala nätverk hjälper svartsjuka att snoka. Bild: Creative Commons
I bredare utsträckning anpassas vi efter teknologi och sociala medier. Det är vanligtvis utrymmen där vårt behov av bekräftelse fylls. Men tillgängligheten till att snoka ökar också. Detta kan skapa nya typer av svartsjuka.
Sociala medier skapar möjligheten att ge betraktaren information vi annars inte har tillgång till. Ens minnen är lagrade om inte för evigt så för en lång tid, ens foton, händelser och i det förflutna speglas en tillfredställande tillvaro. Och för den svartsjuke kan sociala medier bli en katalysator för okontrollerbara känslor.
– Oro för sin partner eller att bli lämnad behöver inte bara vara dåligt men när det börjar kretsa kring överdriven kontroll, ilska eller aggressivitet då blir det komplicerat. Sen finns det även dem som inte visar några känslor alls och tar en oberoende ställning till förhållandet, säger psykoterapeuten och sexologen Charlotte Makboul som menar att det är viktigt att definiera svartsjukan innan det kategoriseras som negativt eller positivt.
Enklare bakgrundskontroll
För Charlotte Makboul som tar emot över 1000 samtal om året från enskilda eller par som behöver hjälp med att hantera sin svartsjuka, tror hon att en sund oro eller rädsla för den andra kan leda till relationen förbättras. Men när kontrollerande tankar tar över börjar det bli problematiskt för båda i en relation.
– Svartsjuka är inget som bara dyker upp, det är en inlärd otrygghet som kanske har varit med sen barndomen. Om en växte upp i en miljö utan trygg närvaro hur ska man då veta vad det är frågar sig Charlotte Makboul.
På sajten svartsjuka.se menar relationsexperter att nätverk som Facebook blir en perfekt källa att följa upp en persons bakgrund. Vid mötet med en ny bekantskap når möjligheterna höga höjder att ta reda på personens tidigare liv. Ofta tillgängliggör ens Facebook-sida möjligheten att se bilder, videoklipp och texter om ofta lyckliga ögonblick, ibland tillsammans med expartners eller med vänner.
-Sociala medier blir ett enkelt sätt att kontrollera den andra, det bidrar till idéer och föreställningar om den andres liv som kan öka misstänksamhet. När den hysteriska nivån når sin kulmen blir känslan olidlig och det som från början enbart var en föreställning blir till en sanning, säger Charlotte Makboul.
En utlösande faktor
Genom sociala medier kan svartsjukan finna nya vägar. Men det betyder inte att det ökar. Charlotte Makboul återger från boken ”hemligheten” när hon säger att cirka fyrtio procent av svenskarna har en otrygg anknytking till svartsjuka.
Enligt en studie från den psykologiska fakulteten vid University of Guelph i Ontario, Kanada kan forskare konstatera att sociala medier kan vara en pådrivare för svartsjuka. Sociala medier ger en inte bara möjligheten att se personens liv innan det blev gemensamt utan det sker även en uppdatering av nuet i realtid. Forskare ser tydliga kopplingar mellan ens svartsjukekänslor kontra tid som en spenderar på sociala medier. Användaren tillåts följa händelser i nuet som ens partner lägger upp eller blir ”taggad” i. Det kan vara händelser som en inte är med eller bjuden på, vilket också kan vara en utlösande faktor, svår att slita sig från.
Sociala medier möjliggör för alla att se bilder, uppdateringar och kommentarer. Det är inte bara det du gör idag som syns utan användaren kan gå tillbaka i tiden och se tidigare bilder och kommentarer. Där skapas även möjligheten att se om ens partner fortfarande är vän med förre detta eller har gemensamma vänner med hen.
Inte ett olösligt problem
Genom sociala medier förflyttas ofta ”stalker mentaliteten”. Från att för några år sedan spionerat på t e x sitt ex utanför hens hem eller på krogen kan det nu göras på sociala medier. Därför blir kanaler som Facebook ett perfekt detektivmedel för den svartsjuke. Men svartsjuka behöver inte vara något olösligt. Utan vill en lösa det så går det. Då gäller det enligt Charlotte Makboul att identifiera problemen och möta det i terapi. Många av hennes patienter kommer i par eller enskilt, hon har märkt om man inte söker hjälp för det kan det bli som en ond spiral.
-Det handlar om att våga visa sig sårbar. Om den svartsjuke fortsätter att attackera den andra för att göra fel eller saknar tillit blir situationen ohållbar. Sen finns det också självklart dem söker sig till otrygga relationer, det kan vara för att en inte känner till något annat. Och mycket går att ta reda på eller yttra sig i sociala medier, så då kan den som saknar tillit ständigt ha kontroll säger Charlotte Makboul.
Möjligheterna för kontroll ökar med partners aktivitet i sociala medier. Utifrån chatthistorik och geo taggning ger sociala medier mer krut till den som har kontrollbehov menar sociologiprofessorn Simon Lindgren som har forskat på relationer över internet vid Umeå universitet via en radiointervju i Sveriges radio.
Han menar att vad vi inte pratar om är partners som inte tillåter varandra att använda sociala medier.
– Det är en form av misshandel att inte tillåta sin partner att vara på Facebook, hävdar Simon Lindgren.
Svartsjuka blir till en skräck som sätter sig i huvudet, där den kan härska över ens tankar. Växer man upp i en miljö där tryggheten inte alltid var ett faktum har man sedan barnsben lärt sig att på olika sätt hantera detta. I svartsjukan går hjärnan på högvarv för att försöka lista ut hur man blir trygg, på samma sätt har det förmodligen fungerat sen en var barn menar Charlotte Makboul. Det gör att det blir svårt att slappna av.
– Man får inte glömma att sätta sig ner att andas och känna efter på riktigt hur det känns. Vill man så går det och kroppen kan lära sig att slappna av och inte överreagera eller skapa sig uppfattningar som inte stämmer om verkligheten. Det är okej att vara rädd tillägger Charlotte Makboul.
Elias Carlberg
Kategori: Kropp och själ
