”Nu vill jag leva i min ekologiska passion”
För ett år sedan offrade den kungliga konstnären Daniel Ingesson sitt hår och skägg när den gamla brunnen sinade. Det hade han nämligen lovat den torra jorden om han hittade en ny vattenådra med sin slagruta. Den gången tyckte folket i byn att han påminde om Gustav Vasa. En man i filthatt med vilt växande skägg som alltid diskar i regnvatten, lagar mat över öppen eld och kurar skymning.
Som lever ut sin ekologiska passion med både kraft och kunskap.
”Jag tror det handlar om en slags existentiell ångesthantering i utkanten av ett ekonomiskt och ekologiskt system som kapsejsar. Jag sökte mig tillbaka till mina rötter för att vara en gnista i ett större sammanhang. En slags miljömedveten budbärare men utan att bli en ekologisk frälsare.”
Daniel lämnade ett spännande, framgångsrikt liv som konstnär efter en svår skilsmässa. Både kungligheter och kändisar tillhör hans kundkrets men han berättar att han blev ”som en råtta” i en bur i jakten på pengar och ständig bekräftelse. Att ”leva livet ”blev i stället att förbruka livet.
Därför fick krisen honom att stanna upp. Komma i kontakt med sina egna behov. Uppleva en urkraft.
En framåtblickande bakåtsträvare som lever miljövänligt 
Under den mörka årstiden är det högst 12 grader hemma hos Daniel trots att han eldar i kaminen. Det beror på att han inte gillar att slösa. Därför kommer veden från de ”döda” träden i skogen. Som han torkar. Därefter klyver och staplar vackert.
”I vår tid är det konstigt att vara naturlig. Ha det kallt inomhus, lappa sina kläder och konsumera mindre. Man behöver trots allt inte tvätta sig varenda dag. Jag badar i havet flera månader om året. Vill ha ett naturligt lager av bakterier på min kropp. Det handlar om att gemensamt förändra uppfattningen om vad som är ett normalt beteende”.
DANIEL INGESSON
Långkok av hare. Chaga i naturens skafferi
Han äter på regelbundna tider. Den dagen jag möter honom blev det rågbröd på morgonen. Ett ägg vid klockan tio. Lunch hos sin bror och en tallrik med riven vitkålssallad vid fem. Han jagar året runt. Av pälsen gör han vantar. Klädkrokar eller konstverk av hornen.
Han talar lyriskt om långkok av hare. Rönnbär med mycket vitaminer. Om att brygga eget öl av broderns korn från åkern. Han syltar. Saftar och bakar. Odlar tobak trots att han inte röker.
Han gör te av Chaga. En näringsrik svamp som kommer från stammen på björkar.
Vad som än händer så är han alltid sysselsatt. Bär hem tång till trädgården. Hämtar sten från stranden som han tvättar, river och förvandlar till färg. Alltså återanvänder han det som redan finns i naturen.
Ljudekologi är att leva i kroppen
”När allt kommer omkring är det viktigt att vi drar vårt strå till stacken. Varje handling gör trots allt skillnad. Släck därför en lampa i ett rum där du inte ska vara. Återanvänd dina prylar.
”Dessutom kanske dina grannar tar ett steg i rätt riktning när de inspireras av dig”.
”Med andra ord så måste vi jobba med naturen. Inte mot den. Ta en ljudpromenad och lyssna aktivt. Räkna arter och naturliga element i din närhet. Det öppnar upp till en ny sorts kunskap som får dig att samverka med omgivningen. På så sätt låter du naturen leva i din kropp”!
”Hör du förresten hur fjäderlätt regnet smeker fönsterblecken”?