Vilka var Stockholms roddarmadammer?

De gick under många namn: roddarmadammer, roddaregummor och roddarepigor. Rodderskorna på Stockholms vatten var fattiga kvinnor, gifta eller ogifta, som arbetade hårt, bröt mot tidens könsnormer och försörjde sig själva och sina familjer. Möt kvinnorna som rodde lokaltrafiken i hamn.

Watermen, gondoljärer och roddarmadammer

Stockholms roddarmadammer har ett närmast mytiskt skimmer runt sig. Men vilka var de?

Det är 1700-tal i London, Venedig och Stockholm. Eftersom stadsgatorna är i uselt skick är det roddare som sköter lokaltrafiken. Vatten finns det nämligen gott om. Londonborna reser med båtar som ros tvärs över och längs med Themsen av stadens watermen. Även gondoljärerna i Venedig är män – här går yrket nästan uteslutande i arv från far till son. Men i Stockholm ser det annorlunda ut. Från och med 1700-talets början blir huvudstadens rodd ett renodlat kvinnoyrke.

Normbrytande kvinnor vid årorna

Rodderskorna utförde ett tungt arbete i en manlig miljö, bland timmermän, hamnarbetare och sjömän. Visserligen arbetade de alltid i par, men man kan lätt föreställa sig utsattheten ute på Riddarfjärden en sen sommarkväll med båten full av druckna karlar.

Hur kom det sig då att kvinnorna tog plats vid årorna i Stockholm? På de flesta andra platser var roddtrafiken ett självklart mansgöra. Även här rynkade man på näsan åt roddarmadammerna som sågs som manhaftiga och burdusa.

Svaret har inget med jämlikhetssträvanden att göra. Det handlade istället om att avlasta fattigvården och ge mindre bemedlade kvinnor ett sätt att försörja sig. De som fick tillstånd av Handelskollegiet att bedriva rodd var ofta änkor eller fattiga hustrur till arbetsoförmögna män. Under mer än ett sekel behöll rodderskorna sin ensamrätt att ro passagerare mot betalning. Men de hade tiden emot sig: i och med ångsluparnas intåg på 1860-talet förlorade rodden sin betydelse och Stockholms vatten och hamnar blev åter männens domän.

Idag kan du möta rodderskan Hedda Sofia Åkerberg på Spårvägsmuseets utställning om Stockholms roddarmadammer.

Tre snabba fakta om roddarmadammerna:

• Från början av 1700-talet till mitten av 1800-talet var det kvinnor som skötte Stockholms lokaltrafik. Såväl roddaryrket som själva båten gick ofta i arv från mor till dotter.
• Ursprungligen låg båtarna vid bestämda bryggor och roddes dit kunderna ville.
• Så småningom infördes reglerad linjetrafik. Den första linjen gick mellan Slottsbacken och Slaktarehuset (nära Nationalmuseum).

Lästips: Rodderskor på Stockholms vatten, Red. Christine Bladh