Så mår Stockholms vatten

Det ser rätt illa ut med kvaliteten på Stockholms vatten visar mätningar och provresultat: Ekologiskt status: dålig till måttlig, kemisk status: uppnår ej god. Så trots att vi både kan bada och fiska i våra vatten har vi långt kvar till en god vattenkvalitet. Men det börjar bli bråttom nu, om vi ska uppfylla EU:s vattendirektiv. Så vad görs?

EU:s ramdirektiv för vatten från år 2000, Vattendirektivet, infördes i den svenska lagstiftningen först 2004. Målet var att allt vatten skulle uppnå en god status till 2015. Det gick inte. Därför infördes en tidsfrist till 2021. Det gick inte heller, så nu har vi till 2027 på oss.

Vattenkvalitet påverkas av en mängd faktorer. Dit hör övergödning, utsläpp, nedskräpning, miljögifter och exploatering (byggen). Allt detta sammantaget bidrar till att det är rätt dålig ekologisk status i Stockholms vatten. I begreppet ”ekologisk status” räknar man in vattenkvaliteten för växter, djur och vattenlevande organismer, samt vattnets fysiska förhållanden, det vill säga hur vattnet kan flöda och vart. Endast tre av 21 vatten i Stockholm (15 procent) uppnår god ekologisk status enligt Länsstyrelsens senaste klassning.

Stockholms centralt belägna vatten har i alla tider varit viktigt, som dricksvatten, för sjöfart och transporter. Här finns också industrier, järnväg, högtrafikerade vägar och fritidsbåtar. Vi har därför en historisk, och alltjämt hög, belastning på vattenkvaliteten. Halterna av miljöfarliga ämnen i sjöbottnarna har ackumulerats i över hundra år, vilket bidrar till att vi överskrider gränsvärdena för god kemisk och ekologisk status. Det visar undersökningar av bottensediment som har gjorts under åren 2015–2018. Sämst är situationen i Mälaren.

Många samarbetar kring Stockholms vatten

För att nå god ekologisk status och, dessutom en god kemisk status (där ingår miljögifter som till exempel TBT, koppar, bly, PFAS och även mikroplaster) till år 2027 behöver väldigt många åtgärder genomföras.

Ansvaret för Stockholms vatten delas mellan en rad aktörer. Förutom Stockholms Stad och kommunerna runt staden är det Stockholm Vatten & Avfall, Trafikkontoret, Stockholms Hamnar, Länsstyrelsen, Parkförvaltningen, Exploateringskontoret och Länsstyrelsen. Dessutom ingår aktörer inom forskning, näringsliv och miljöorganisationer. Så det är många som kan vara med och bidra till renare vatten, men det kräver långsiktigt arbete, samverkande planering och tydliga åtgärdsplaner. 

Vad gör Stockholm för att uppnå miljömålen?

Stockholm stad har enligt sin webbplats mycket ambitiösa miljö- och klimatmål, och på Stockholms miljöbarometer kan man läsa om målen och de åtgärdsprogram som genomförts och planeras framåt. Det finns en handlingsplan för att sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå EU:s miljökvalitetsnormer, och lokala åtgärdsprogram ska tas fram för alla Stockholms vatten. Man har också börjat planera och ta höjd för klimatförändringarnas påverkan, med bland annat ökade risker för plötsliga skyfall och översvämningar. 

Många av åtgärderna för bättre vatten är kopplade till rening av regn- och smältvatten, det så kallade dagvattnet. I bland annat vattendragen Igelbäcken och Bällstaån har problem med övergödning och förhöjda halter av miljögifter lett till förslag på åtgärder som ska öka den biologiska mångfalden, inventera och åtgärda källor till miljögifter, samt förbättra förutsättningarna för fisk att vandra.

Ambitionerna och visionerna för att förbättra kvaliteten på Stockholms vatten låter bra, men vi får se hur läget ser ut när vi närmar oss 2027.

KÄLLOR och LÄS MER:

miljobarometern.stockholm.se

Samarbeten och projekt i Stockholm:

samarbeten-och-projekt

Här hittar du kartor och miljödata:

miljodataportalen.stockholm.se

Vad gör vattenmyndigheterna?

vattenmyndigheterna

EU:s vattendirektiv:

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=legissum:l28002b

Sverige har haft 20 år på sig att införa EU:s vattendirektiv. Istället har regeringen uppmanat myndigheterna att utnyttja varje kryphål för att slippa undan direktivet.

riksdagen.se