Så blir dagvattnet en resurs för staden

I Norra Djurgårdsstaden är dagvattnet en resurs. Gröna stråk och växtbäddar på gatorna tar vara på regnvattnet – och minskar risken för översvämning.

Planeringen av Norra Djurgårdsstaden startade redan i början av 2000-talet och i dag är stadsdelen en föregångare inom hållbar stadsutveckling, bland annat med fokus på hur man hanterar sitt dagvatten, som är vatten från bland annat tak och gator. Dagvatten utgörs ofta av regn eller smältvatten, men kan också komma från marken när grundvatten tränger upp.

Landskapsarkitekten Gösta Olsson var med från starten i Norra Djurgårdsstaden. Han minns att en av utmaningarna var att se till att det gjordes plats för många grönytor i området redan på planeringsstadiet.

– Här lyckades vi tidigt med att få alla inblandade, även byggföretagen, att se fördelarna med frodig grönska. Det får de boende att trivas bättre samtidigt som den biologiska mångfalden värnas, säger Gösta Olsson.

Dra nytta av dagvattnet

Sedan 2015 styrs Stockholms stads miljöarbete av en dagvattenstrategi. Syftet är att utveckla stadens hantering av dagvatten, bland annat genom att dra nytta av vattnet och hantera de utmaningar som uppstår genom klimatförändringar i en allt mer tätbebyggd stad.

För Norra Djurgårdsstaden innebär det att dagvattnet hanteras i ett integrerat system som består av gröna tak som samspelar med gator, gårdar, parker och promenadstråk. Dagvattnet samlas upp i brunnar och leds vidare till växtbäddar, dammar och träd runt om i området.

Minskad risk för översvämning

Brunnarna längs gatorna är placerade med tio meters avstånd. När de blir fulla rinner vattnet vidare till grönytorna. Tack vare att vattnet samlas upp tidigt minskas risken för översvämning på gårdarna.

– En stor fördel är att vattnet tas till vara på i flera steg. Först i växtbäddarna och därefter när överskottsvatten rinner vidare till Husarviksparken och till sist ut i Husarviken som ligger bara 30-40 meter intill bebyggelsen, säger Gösta Olsson.

Totalt har närmare 600 nya träd planterats i Norra Djurgårdsstaden, till exempel ornäsbjörk, ek, al, magnolia och robinia. Träden renar luften och ger skugga vid varma dagar. Ett medelstort träd kan ta upp cirka hundra liter vatten per dag.

Dagvattnet blir kvar i växtbädden

En utmaning i projektet har varit att hitta lämplig jord som klarar av att härbärgera vattnet i växtbäddarna. Till slut föll valet på biokol, kolinblandat grus. Biokolet bildar en kolsänka som minskar luftens koldioxidnivå och bidrar till att vatten, näring och syre stannar kvar i jorden.

Dagvattnet spelar också en viktig roll i det dammsystem som byggts upp i området. Vid ett av parkstråken kopplat till dammarna finns en grodtunnel, som blivit en populär besöksplats för barn.

Gösta Olsson minns när en expert från Naturhistoriska museet kom på besök:

– Han sa att han aldrig tidigare sett en så lyckad lösning för spridning av grodor i tät stadsmiljö. Det värmde i hjärtat.

Fakta: Norra Djurgårdsstaden – ett miljöprofilområde

Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms utpekade miljöprofilområden. Hittills har 26 400 m² gröna tak och 33 400 m² parkyta färdigställts.