Hur gick det till när Stockholm fick sin tunnelbana? Det började på 1930-talet och det var med spårvagnar, inte tunnelbanetåg, som stockholmarna åkte på den första tunnelbanesträckan. För linjen, som bestod av totalt tre stationer, byggde Stockholms stad Södertunneln på Södermalm.
Vid slutet av 1910-talet fanns det ett stort nät av spårvägar i Stockholm. Gatutrafiken, med bland annat Enskedebanans spårvagnar, som gick mellan Slussen och Skarpnäck, blev tätare och tätare och att flytta ned spårvägstrafiken i en tunnel var något som kom på tal redan 1920. När sedan nya förstäder planerades och Örbybanan, som sträckte sig mellan Slussen och Örby, öppnade 1930 blev situationen ännu värre.
Trafikkommittén rekommenderade sprängning
Yngve Larsson, gatu- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad, tillsatte 1930 års trafikkommitté, som fick till uppgift att lösa stadens trafikproblem. Kommittén lade fram sitt betänkande om Södertunneln och ombyggnad av Slussenområdet i februari 1931 och knappt ett par månader senare tog stadsfullmäktige beslutet att genomföra båda projekten. På hösten samma år satte bygget av Södertunneln (som också kallas Katarinatunneln), som skulle gå mellan Slussen och Skanstull, igång. Stockholmarna började höra sprängsalvor under Katarinaberget. Det här var ett första steg i arbetet att göra om spårvägarna i Stockholms södra förorter till en tunnelbana.
Kung Gustav V invigde Södertunneln
Den 30 september 1933 invigde kung Gustav V Södertunneln och den första spårbanan under jord. Banan drevs som en så kallad premetro, spårvagnstrafik som delvis gick i tunnel, men kallades för tunnelbana redan då. En tunnelbana i ordets riktiga bemärkelse fick Stockholm när den gröna linjen, med tyngre tunnelbanetåg, invigdes 1950.
De första stationerna hette Slussen, Södra Bantorget och Ringvägen
Södertunnelns tre stationer var Södra Bantorget (nuvarande Medborgarplatsen) och Ringvägen (nuvarande Skanstull), Stockholms första underjordiska stationer, och Slussens station, som låg under bar himmel ända fram till 1961 (Lorentzi, M. & Olgarsson, P., Slussen. 1935 års anläggning. Byggnadshistorisk rapport 2005:3. Stockholms stadsmuseum). Det är dessa tre stationer som dagens gröna linje vilar på och som utbyggnaden av hela Stockholms tunnelbanesystem utgått från.
(Källa: Wikipedia)
Ingrid Nilsson
