Skansens nya satsning ska få bukt med ålderdomligt problem
År efter år har Skansen brottats med en och samma fråga; hur kan de tillgodoräkna sitt kulturhistoriska arv och samtidigt tillfredsställa sina besökare. Med sin nya satsning, Baltic Science Center, som öppnar senare i år, tror de sig ha funnit en lösning. Svaret? Det finns i sjön. Närmare bestämt i Östersjön.
Lilly, Rachel och Lauren som är på besök från Birmingham har inte lärt sig var dalahästar kommer ifrån, med de har fått se ren för första gången.
– Det handlar om att lära sig på ett roligt sätt, att få besökarna intresserade och nyfikna på forskning. Utställningen bygger på hopp, vi vill inspirera till förändring och ändra folks värdering om vårt unika hav, förklarar Anna Björn, enhetschef för Baltic Science Center.
Anna berättar inspirerat medan hon rör sig runt på byggarbetsplatsen. Det är svårt att föreställa sig att det för några år sedan vandrade runt flamingos här. Ännu svårare är det att föreställa att all denna bråte snart kommer föreställa ett högteknologiskt vetenskapscenter.
– Det är en satsning på 100 miljoner kronor – målet är att besökaren ska få en inblick i vad som försiggår under Östersjöns yta.
Det var för sju år sen Skansenchefen John Brattmyrh hörde av sig till intresseorganisationen BalticSea2020 och berättade om sin idé att bygga ett hus där Skansens besökare har möjlighet att upptäcka Östersjön ekosystem. Anna Björn rekryterades från Aquarium och 2016 sattes det första spadtaget. Nästa år ska Baltic Sea Science Center öppna för allmänheten
– Kort förklarat kommer man gå genom en bottenvåning med akvarier som visar upp olika Östersjömiljöer och allt det fina som är där. Känslan att du dyker ned i havet och upptäcker det.
Akvarierna kommer inhysa Östersjöns mest spektakulära varelser som t.ex. torsk, piggvar, havsöring och olika havsväxter. Och i separata rum riktade mot högstadie- och gymnasieelever – skall det undervisas om olika miljöutmaningar och framtida lösningar. Här ser John Brattmyrh stor potential:
– Skansen är Sveriges största och roligaste klassrum. Här kan både skolelever och gäster lära sig mer om kulturhistoria och samspelet mellan människa, djur och natur. Med ett Östersjöhus får vi en unik möjlighet att berätta om den känsliga miljön kring och i Östersjön, om både problem och möjligheter.
Besöksantalet minskar
Men kanske har Brattmyrh anledning att känna oro. När den ökända kulturkritikern AA Gill besökte Skansen för några år sedan avfärdade han det som kallt och dystert. Ett museum där bristen på roande föremål tvingade barnen att roa sig själva. Och visst är det ganska dystert. En vårdag bara någon vecka efter att björnen vaknat syns endast några enstaka turist-klickar, som alla tycks gå i väntan på att ’’den riktiga’’ showen ska börja. Kanske beror dessa grusade förhoppningar på att mängden djur som uppvisats genom åren plockats bort ett efter ett. Först elefanterna, sedan isbjörnarna, pingvinerna och nu inte minst flamingorna.
I en undersökning som gjordes av Skansen självt lät man vakterna anteckna vad kunderna frågade efter. Resultatet visade som sådant att 75 procent frågade efter aporna, 10 procent efter toaletterna, 5 procent efter björnarna och endast 2 procent efter någon av gårdarna. När klapp-zoo:t Lill-Skansen öppnade hade Skansen sitt rekordår med hela 2 375 000 besökare. Numer ligger besöksantalet stadigt runt 1,3 miljoner. En siffra som i år skänkt skansen platsen som Stockholms populäraste turistmål. Men det ska nämnas att i denna siffra ingår
Kulturhistoriskt värde
Utkikstornet Bredablick stod redan på plats när Skansen uppförde sina stängsel på Djurgården 1891. Nu fungerar det som administrativt center för Skansens alla skådespelare. Under rokoko-takets girlangers inryms till exempel skansens klädkammare med utstyrslar från storslagna epoker så som medeltiden, romantiken, stenåldern och nutiden. Det är här skådisarna byter om innan de ger sig ut till sina arbetsplatser för att lajva Sveriges historia.
– Besökare kommer hit i tron att det här är en djurpark. Men det är det inte, det är ett friluftsmuseum.
Kurt Leander, 80, som idag ska agera Järnhandlare i Skansenbyn, tippar sin cylinderhatt i tidstrogen vinkel och knäpper sin rock medan han fortsätter beskriver skansen roll som historielärare mer ingående:
–Hazelius byggde Skansen för att visa det kulturutbud Sverige hade att erbjuda. Alla byggnader, redskap, sedvänjor och hantverk. Hazelius ville undervisa svenska folket i denna kulturella rikedom. Och han räddes att det moderna industrisamhället skulle utplåna dessa. Det är därför, exempelvis, som alla djurinhägnader är placerade i Skansens yttre kanter. Det är för att tvinga folk ta vägen förbi bebyggelsen.
Kurt är en av de många av Skansens skådespelare som delar Hazelius vision över vilken funktion Skansen skulle fylla i Sveriges nationsbygge.
– Det finns ett citat vid Hazelius grav här på Skansen som sammanfattar det bra. ’’Forntid räddade du åt framtid, dig tacka Sveriges folk’’ Skansen ska agera en tidskapsel som exempelvis kan hjälpa barn att förstå bättre hur deras farmor och farfar levde som barn, fortsätter Kurt.
Aranza, 32 tillsammans med Bengt, 63, som bytte av Kurt i rollen som järnhandlare. Aranza är ett fan av fantasy tv-serien Game of Thrones och kom till Skansen för att få en glimt av vargarna.
Kurt ställer sig tveksam till den nya attraktionen. Han förklarar:
– Från början räckte det med att man hade flottans orkester här, och folk nöjde sig med det. Publiken behövde inte mer en lite musik och de kunde promenera här och se på all det vackra som finns. Nu måste man ordna program, allmänheten är bortskämda med all sorts underhållning. Och det blir svårare och svårare att erbjuda underhållning som konkurrerar med detta. Men det är en viktig fråga, Östersjön, så det är bra att de belyser den.
– Så länge det gör att fler folk kommer och besöker mig i min butik här så är jag nöjd, avslutar han.
Av Andreas Berntzon
